gud vad det är kul att vara människa

Dagen började med att jag fick en ask med chokladhjärtan från Albertsötet när vi skulle äta frukost. Jag ställde ifrån mig den på köksbordet och snart frågade resten av de tre familjemedlemmarna som var hemma om dom fick smaka. Vi sa att det var okej och en stund senare när jag kom för att ta mer fanns det bara två hjärtan kvar.. Vi delade på dom två.

Resten av dagen har vi legat och segat och sovit lite i väntan på att hon med lägenheten ska höra av sig och säga om det är okej att vi flyttar in imorgon. Efter några sovstunder meddelade hon att hon skulle meddela efter klockan 18 idag hur det blir.. klockan är nu 20:25. Inget svar.

Och mitt på alla hjärtans dag reste mitt hjärta iväg till Göteborg för att imorgon med sin pappa Dan (en riktig hjältekämpe) frakta hit alla möbler och massvis med djur som vi har drällandes där borta (fast man kanske inte kan påstå att Bruno och Mimmi dräller värst mycket. Det var orättvist av mig. Dåligt ordval. Förlåt Bruno och Mimmi). Så imorgon ska jag ägna mig åt att slå in arvegods i tidningspapper och gallra ut en fungerande kattlåda (utan lock och lucka tillsvidare, tills vi är rika) från sadelkammaren :> *klia i fingrarna*

Smirre och Jansson har nämligen sitt hemliga sov- och kissochbajsställe i sadelkammaren om vintrarna. Dom har ett litet element där ute som gör att dom inte fryser rumporna av sig på dom kallaste vinterdagarna. Men nu är det alltså bestämt att dom härmed får göra sina behov i kalla snöhögar (Y) eftersom Bruno behöver lådan bättre, då Han inte ens kommer ha kalla snöhögar att bajsa i när han bor i våran lilla lägenhet. Risken finns att han även får dela den med Mimmi.. Emma tackade nej till att bli fostermamma men kanske att Emelie vill ta henne? NÅGON SOM VILL HA EN SÖT KANIN ATT TA HAND OM?

Mimmi



Såhär ser hon ut. Hon heter Mimmi och är, enligt mig, en dvärgkanin. Enligt professionella domare står hennes öron lite väl mycket upp för att hon skulle kunna vara renrasig. Man vet inte riktigt för hon är från början en hittekanin (eller inte från Första början förstås. Om man nu inte "hittade" henne under en kaninkvinnas rumpa av en slump, från början). Hon är sisådär 2-3 år, typ, och har aldrig bitit eller rivit mig med flit :) ej kelig, men trevlig och social. Bland dom smartaste kaninerna jag umgåtts med. Bra på att gräva, djupt och långt. Äter normalt. Bajsar alltid i samma hörn vilket är mycket praktiskt. Hon har visat sig mycket tålig då hon kan bo utomhus även på vintern utan att klaga. Hon Kan gå i koppel, men bara om hon får bestämma vägen. Går även bra ihop med mesiga katter. En guldstjärnekanin helt enkelt!

Nu kom pappa med ett glas martini till mieg :) tack. Jo, jag käkade visst en hel del av geléhjärtanen som låg framme i den klassiska årliga hjärtasken på köksbordet. Så det där med chokladhjärtanen är glömt, fastän jag egentligen inte borde ha känt mig det minsta snorken över det från början. Speciellt inte på alla hjärtans dag! Väduren har ett visst själviskt drag har jag läst. Men jag tänkte det bara knappt, så det räknas nästan inte.. mm, Martini är mumma! Vill pussa martinipussar på Albert nu. *martinipuss med geléhjärtan i nacken där du snaskade förut*



Jag skulle kunna diskutera så Sjukt mycket onödigt och grymt mycket massa nödigt nu. Som att Patrik pratar mycket, eller som att Linnea är bra på hejaramsor, eller som varför jag alltid känner i benen när jag fått i mig minsta droppe alkohol, och om någon delar dom här "besvären" med mig, eller som varför en del människor säkert sitter bänkade framför melodifestivalen just nu när man kan sitta framför bloggen och dricka martini. Vad gör mamma nu? Jag kanske skulle sätta mig och kolla på teve med henne. Melodifestivalen har ju börjat..